Hur ska vi få jämställdhet och jämlikhet? Rent praktiskt i vardagen.

Jag tror att en bra måttstock är våra prioriteringar. Om du hamnar högt upp på min prioriteringslista medan jag hamnar långt nere på din då blir också relationen skev. Om du tänker på dina egna intressen och jag också sätter dina intressen främst då har vi knappast någon jämlik relation.

Jag är viktig och du är viktig är det enda rimliga!

Respekt, intresse och omtanke måste finnas åt båda hållen. Inte alltid lika mycket men någorlunda likvärdigt över tiden. Och komma frivilligt. Det är väldigt problematiskt att tvinga fram jämlikhet och jämställdhet.

Annat är det med de maktlösa. Det är ingen jämlik situation från början mellan de med makt och de utan. Vi behöver bistå de behövande och föra de maktlösas talan även när vi inte får något i gengäld. Hur vi behandlar dem utan makt säger väldigt mycket om hur civiliserat ett samhälle är. Och om vi ändå ska prata om vad vi får i gengäld så är jag övertygad om att alla tjänar på ett mera jämlikt samhälle. Jag tror på att ett samhälle där vi får möjlighet att förverkliga oss är ett steg mot ett mera harmoniskt samhälle.

Jag går medvetet in för att undvika människor som behandlar mig respektlöst. Jag kan inte ändra på andra och därför väljer jag mitt umgänge. Idag ser mina relationer annorlunda ut än när jag var yngre då jag var lite av en Don Quioxote som slogs mot väderkvarnar.