Omskakad

Jag har blivit skakad upp och ner, inifrån och ut. Det finns inte en millimeter på min kropp som inte har skakats om. Jag har tappat all riktning och varit förvirrad. Det har tagit en evighet att hitta en ny riktning och att känna att marken under mig inte gungar.

Det har varit så svårt att navigera efter mina psykoser för allt har ställts på ända. Jag har fått anstränga mig så mycket för att få ordning på vardagen.

Alla människor mår bra av att skakas om lite. Vi får då en möjlighet att ifrågasätta våra sanningar och vad vi tror på. Det är sunt att ändra åsikt ibland. Förändring är ofta bra. Att vara rigid och att tro att man har alla rätt är inte utvecklande. Men lagom är bäst.

Vissa åsikter som jag hade innan jag blev sjuk har jag kvar. Det är åsikter som är fast grundade i min benmärg. Andra åsikter har ändrats. Jag är inte lika benhårt övertygad om att jag har svaren som innan. Jag har lärt mig att lyssna mer på vad andra tycker. För vi är både lika och olika på samma gång. Och det är många som tänker vettigt även om de inte är överens. Det finns många perspektiv.

Förändring sker inte utan att det gungar. Vi tappar fotfästet ett tag innan vi hittar balansen igen. Men utan förändring kan inget bli bättre och vi behöver både läka oss själva och jorden.