Jag väntar på under
Något stort håller på att ske
Jag hörde det på radion idag
Hela världen ska få se
Mirakel av CajsaStina Åkerström
För varje dag som går blir jag mer och mer varse om att det är en revolution som äger rum. 100 år efter att vi fick kvinnlig rösträtt händer det äntligen! Kvinnor förenas och blir till en oerhörd kraft. En kraft som inte kan tystas eller ignoreras längre.
Vi befriar oss gemensamt från vår skuld och skam. Skulden och skammen som inte är ett individuellt problem utan en kollektiv pålaga vilket blir tydligt nu och som har tystat oss, som har hållit oss tillbaka, som har marginaliserat oss och splittrat oss.
Vad kan kvinnor åstadkomma befriade från skuld och skam?
Jag blir medveten om att jag själv går och bär på känslor som egentligen inte hör hemma hos mig. Känslor som jag är så van vid, som jag har internaliserat och som stoppar mig. Och jag undrar vem jag skulle vara utan dessa känslor som stjäl så mycket av min kraft.
Solidariteten mellan kvinnor är så viktig för att vi ska kunna förändra strukturer och attityder. Istället för att förtala varandra och betrakta varandra som rivaler ska vi förena oss. Precis som vi gör nu genom #Metoo.
Låt oss göra som CajsaStina uppmanar oss: Låt oss bygga broar som bär!