Jag behöver tänka klart nu. Min framtid hänger på att jag kan fungera med huvudet igen. Jag behöver skärpa mig, ta mig i kragen och rycka upp mig. För lång tid har förflutit utan tankeskärpa.

Jag minns en tid när jag nästan uteslutande fungerade med huvudet. Jag läste juridik och sysslade med en massa intellektuella saker. Magen var lugn och jag ägnade min tid åt sådant jag tyckte var oerhört stimulerande.

Sedan blev jag sjuk och hela mitt liv koncentrerades till magen. Det är där vårt känslocenter ligger. Förutom att få ont i magen slogs även mina tankar ut. Tankarna malde på om att jag mår dåligt, jag mår dåligt, jag mår dåligt. Jag kunde inte längre sysselsätta mig med sådant som jag haft oerhört mycket glädje av. Dagarna gick åt att överleva och att klara det nödvändiga.

Jag vet att jag har oerhört mycket glädje av intellektuella sysslor. Jag brukar glömma tid och rum när jag fokuserar och löser svåra uppgifter. Även om vägen dit är jobbig så har jag bestämt mig att ta ett krafttag för att åter njuta av behållningen som jag få av tänja tankarna.

Att säga till någon annan att rycka upp sig är inte att rekommendera. Men jag säger det till mig själv. Jag vill verkligen bruka allvar nu och få användning av mina talanger. Jag vill bidraga och få något tillbaka. Jag vill ha tillbaka tankeskärpan och förmågan att välja vad jag ska göra med min tid.