Det är titeln på filosofen Ann Heberleins senaste bok. Och boken lever upp till titeln vad gäller ärligheten.

Jag gillar verkligen boken och jag gillar verkligen Heberlein. Det är sällan jag läst något så naket och oförfalskat. Heberlein är ruskigt modig när hon blottar sig och visar upp sin sårbarhet. Jag är glad och tacksam att jag får ta del av tankarna och känslorna som hon generöst delar med sig av.

Om vi ska ha en personlig relation med Gud måste vi våga vara ärliga. Om vi vill ha svar på våra frågor måste vi våga fråga. Vi har fått vårt förnuft för att det ska användas. Och då blir det såhär. Jag har själv svårt för tillrättalagd kristenhet, där vi säger ”de rätta sakerna” och ber ”de rätta bönerna”.

Jag tycker om Guds brev till Ann Heberlein. Jag har också funderat på vad Gud kan tänka om oss människor. Jag har också brottats med teodicéproblemet (om Gud är god och allsmäktig hur kan det då finnas ondska och lidande?)

Tack Ann Heberlein!