Ingen kan hjälpa den som inte hjälper sig själv

Finskt ordspråk

Jag har i stort behandlat mig själv. Före min psykos läste jag mycket populärpsykologisk litteratur så jag var lite förberedd på det som kom. Bland annat hade jag läst Johan Cullbergs Skaparkriser.

Jag har fortsatt att läsa under hela min sjukdomstid. Tack och lov har jag alltid kunnat läsa utom när jag varit psykotisk. Det har blivit mycket facklitteratur. Jag har även målat och dikterna som jag skrev när jag var på väg in i psykos har väglett mig. Jag har promenerat mycket långa sträckor i ur och skur och det har varit mycket nyttigt. Jag har tränat på Friskis & Svettis och på gym. Jag har skapat ett hem, plockat fram kokböckerna och lagat husmanskost, gått i bibelskola, lyssnat på musik från alla åldrar i mitt liv och på så sätt lyckats minnas vem jag är. Jag har tränat avslappning och försökt mig på meditation och yoga. Jag har också gått i terapi hos psykologer. Jag har städat frenetiskt, sorterat bland mina grejer och haft soldatisk ordning i mitt hem när det var kaos inom mig.

Jag har blivit kristen. Jag har även varit och nosat på andra andliga traditioner och varit öppen för new age. Bland annat har jag skaffat mig en tarotkortlek.

Det har varit mycket friskvård. Jag har maximerat allt som jag tycker verkar friskt och sunt. De första tio åren gjorde jag allt jag kunde tänka ut för att återhämta mig. När jag till exempel satt fast och inte kunde se någon väg ut promenerade jag olika rundor fram- och baklänges för att stretcha hjärnan. Det var det enda jag kunde komma på då.

Mediciner kan vara ett nödvändigt hjälpmedel men enbart mediciner gör oss inte friska. Vi måste hjälpa till med det vi kan och klarar.