Vi är många som vill bli sedda för den vi är. Ofta upplever jag att vi människor ser det vi vill se och inte mer. Vi vägrar öppna upp för det oväntade.
Det är svårt att göra sitt inre liv synligt utåt. Vi kan ha en fantasirik och spännande inre värld trots att vi lever vardagsliv.
Jag inser att jag inte vet vad som finns inuti en enda människa på jorden. Det enda jag ser är det jag tillåter mig att se och det den andre tillåter mig att se. Och så brister det alltid i kommunikationen mellan människor. Det är sällan vi kan visa och förklara det vi känner och upplever.
Jag önskar att vi var lite mindre låsta i våra uppfattningar om andra. Att vi inte placerar varandra i fack och har en massa förutfattade meningar. Rykten om andra ska man heller inte bry sig om. Självklart ska man bilda sig en egen uppfattning. Annars kan man gå miste om mycket.
Jag känner mig sedd idag och det är en skön känsla. Kanske är det huvudskälet till att jag bloggar, skriver och målar. Att uttrycka sig på något sätt är viktigt för många. Facebook fyller ett behov. Jag vet betydligt mera om mina Facebook-vänner nu än före Facebook.
Jag bestämmer mig för att jag verkligen ska försöka se andra och inte låsa mig i förväg.