Lika viktigt som att säga ja är det att kunna säga NEJ. Egentligen ska man kunna säga nej utan att behöva ge en förklaring varför men det är jag väldigt dålig på.
Jag vill inte alltid ställa upp för alla. Jag har mitt eget liv att leva. Att ständigt sätta andras behov framför de egna är utmattande. Det finns människor som aldrig säger ”stopp det räcker”. Det finns också människor som tar din hjälp för självklart. Och det får mig att känna mig tom.
Det är svårt att säga nej om man inte är van. Det är som att lära sig cykla. Det går knaggligt och ibland misslyckas vi men med träning blir vi bättre och bättre. Och till slut är det lika naturligt att säga nej som att säga ja.
Vi som har problem med att vi blir utmattade emellanåt måste lära oss var våra gränser går. Vi måste också kunna kommunicera våra gränser tydligt för andra. Vi kan inte vänta oss att andra ska kunna läsa våra tankar. Och om det är obehagligt att säga stopp och nej så behöver vi träna oss i det.
Jag vill både kunna säga JA och NEJ. Jag tänker att det är en förutsättning för att leva ett rikt liv. JAG VILL och JAG VILL INTE är två sunda reaktioner. Det är att styra sitt eget liv och att följa det egna hjärtat. Och jag vill bestämma över mig själv.