När jag var ung så kände jag mig överväldigad av världens problem. Det fanns så mycket att göra, så mycket att lära. Jag visste inte var jag skulle börja eller hur jag skulle räcka till.

Livet har lärt mig att små handlingar har betydelse. Det finns så mycket vi inte råder över. Det vi inte kan påverka gör vi bäst att lämna till någon annan. Det var också en rensning och sortering, en mental sådan, att inse att man bara behöver göra sin del.

Vi kan inte heller förändra någon annan. Men vi kan stånga oss blodiga på att försöka. Vår makt ligger i att förändra oss själva. Det är fullständigt dränerande att försöka ändra på andra.

När man har energibrist måste man prioritera vad man ska lägga kraft på. När man använder sin kraft på ett bra sätt fylls man på med mer kraft. När man lägger kraften där man inte kan påverka sinar kraften. Man får vara smart. Goda resultat ger glädje och mera kraft.

Filipperbrevet 4:13 har följt mig i många år: ”Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft”. Jag brukar be Gud om hans kraft när jag är kraftlös. Gud kan använda oss även när vi är svaga. Kanske speciellt när vi är svaga.