Jag har haft mycket katastroftänkande under min sjukdomstid. Med ångestens försvinnande är jag inte längre lika rädd för katastrofer.
Vad är en katastrof? En katastrof är en obotlig och allvarlig sjukdom eller att någon man älskar förolyckas till exempel. Det är mycket som inte är några katastrofer om man tänker efter fastän det kan kännas så. Vi gör så lätt en höna av en fjäder.
Jag har sysslat mycket med kognitiv terapi med mig själv. Jag har kopplat på allt vett och förnuft jag har haft tillgång till för att balansera mina intensiva känslor. Jag har till exempel varit rädd för att bli övergiven och det har tagit katastrofala proportioner i mitt känsloliv. Relationer har varit svårt och jobbigt. Och när man inte har så många relationer blir förlusten stor.
Ångesten fördunklar vår syn. Ångesten och förnuftet är varandras motsatser. Och ångest kan ibland framkalla det vi är mest rädda för. Det blir en självuppfyllande profetia. Jag lider verkligen med alla människor som har ångest i vardagen. Ångesten förstör så mycket och hindrar oss från att bygga upp en välfungerande tillvaro. Den stympar och begränsar hela vårt liv.
Det är en katastrof att implodera och det kanske vi är mest rädda för när ångesten blir närmast panikartad. Det är fruktansvärt skrämmande när ens liv och person faller i spillror. När allt brakar samman.
Vad är den värsta katastrof du upplevt?