Jag tycker det är en väldigt svår fråga. Å ena sidan handlar min blogg mycket om att vi ska acceptera varandra som vi är och å andra sidan driver jag ett kärleksbudskap.

Jag tror inte att lösningen är att hata dem som hatar. Då är vi inte mycket bättre själva. När vi älskar våra medmänniskor måste det omfatta alla.

Kan man skilja personen från hens ord och handlingar? Det är en lösning som jag läst om. Man ska alltså älska personen och ta avstånd från vad hen säger och gör.

Vi hamnar i en situation där jag accepterar dig och du inte accepterar mig. Ja, tänker jag, så blir det när den ena väljer kärleken och den andra hatet. Det är inget nytt under solen.

Men vad göra då? Jo, vi kan gå i polemik med de intoleranta. Vi kan tydligt visa att vi står för något annat och att vi inte accepterar deras åsikter och göranden. Däremot får vi inte klå upp vederbörande. Inte bara för att det är kriminellt utan även för att vi ställer oss på kärlekens sida.

Jag reagerar ibland när människor får hatiska utfall mot de intoleranta. Jag tror verkligen inte att det är konstruktivt. Det är sådant som skapar mobbar och ökar på hatet. Jag tror att vi måste hålla samtalet på en saklig nivå istället för en känslomässig nivå.

Men…… Ibland räcker det inte…..

Vad gäller andra världskriget har jag svårt att se hur vi hade kunnat få stopp på Hitler på annat sätt än genom krig. Jag har därför en kluven inställning till våld och vapen.