Jag har semester och är i mitt föräldrahem. Min katt Kattis är närmast manisk då hon springer fritt mellan tomterna. Det är en glädje att se henne i hennes rätta element.
Jag slappnar av. Jag sover bättre när jag sover tillsammans med andra och jag njuter av måltidsgemenskap och gemenskap i allmänhet. Ju bättre jag mår desto mer kan jag njuta av andras sällskap. Och familj är ju familj. Vi behöver inte göra oss till för varandra. Vi hjälps åt. Jag hjälper mamma med morgonbestyren och lagar hennes favoritmat (Janssons frestelse idag) och jag slipper vara ensam. På sista tiden har ensamheten känts påträngande.
Jag passar på att träffa mina äldsta och käraste vänner. De känns också som familj. Relationer börjar bli vad de en gång var – en njutning!
Till helgen ska jag göra en utflykt till Karlskrona där jag ska träffa en kursare från studietiden i Lund. Vi brukar ses en gång om året i just Karlskrona och i år ser jag fram emot det lite extra mycket eftersom samvaron med andra går lättare och lättare.
Ja det är härligt med semester. När jag var sjukskriven och årsledig infann sig aldrig den goa känslan när man jobbat sin sista arbetsdag och går på sommarsemester. Då var ledigheten påträngande. Jag är glad att jag får göra den här erfarenheten igen.