Jag kände obehag. Kroppen var fylld med olust och jag kom inte till ro.
Men sedan förstod jag att jag i själva verket var rädd. En rädsla som tog sig uttryck som obehag i kroppen.
Det är nog ofta så med känslor. Vi känner en känsla men det finns flera bottnar. Och det kan vara mycket svårt att förstå sig på vad man i själva verket känner i grund och botten. Känslor trasslar in sig i varandra och vi blir förvirrade.
När jag förstod att jag var rädd lät jag rädslan grossera tills den mattades av. Det är ett tips jag fått av en god vän. Jag blev inte fri från rädsla men känslan var inte längre så stark och till slut somnade jag.
När jag vaknade var både obehaget och rädslan borta. Nu ska jag kolla i fortsättningen om obehag egentligen är rädsla. Det är ju faktiskt väldigt obehagligt att vara rädd.