Lite mera om projicering…..
De brister som vi har svårast för hos andra är de brister vi själva har. Jag upplever att de som klagar på energitjuvar är de största energitjuvarna själva. Och de som klagar på att folk har ont av andra har själva ont av folk.
Vi är så blinda för oss själva. Det är så mycket lättare att analysera andra människor. Att ha en klar och rättvisande bild av sig själv måste vara bland det svåraste i världen.
Så fort vi kritiserar ett beteende hos någon annan borde den naturliga frågan vara: Gör jag likadant själv? Är detta ett problem jag också har? När vi reagerar sådär starkt som vi gör ibland så finns det förmodligen mer att fundera på. En naturlig fråga är varför jag reagerar så starkt som jag gör.
Jag pratar inte om stora övertramp eller övergrepp. Jag pratar mera om sådant som vi irriterar oss på hos andra: En bossig attityd, en nedlåtande kommentar, ett stort EGO eller ett själviskt beteende. Sådant som är vanligt förekommande och som vi alla möts av.
Om man ska arbeta med personlig utveckling så är det sig själv man måste syna i sömmarna. Att vara upptagen med andras fel och brister är inte utvecklande.
Alla vill inte heller jobba med sig själv. Detta måste man också acceptera. Och till sist bestämmer vi själva vilka vi släpper in i den privata sfären. Detta säger också mycket om oss själva och är något att fundera på. Varför finns denna personen i mitt liv?