Processa

Jag har blivit utsatt för kränkningar av personal inom psykiatrin.

Som jurist vet jag att det är oerhört påfrestande med rättsprocesser som man kanske inte vinner. Processer tar tid och ökar oftast på lidandet. Det kräver ansträngning. Så jag avstod från att anmäla. Jag tyckte att jag behövde all min kraft för att läka mig. Jag prioriterade min hälsa framför att få rätt. Jag har sökt upprättelse på andra sätt.

Jag har valt att byta personal när jag har blivit kränkt. Jag har dock inte glömt någonting. Jag tror på karma: Vi får skörda vad vi sår. (Det gäller även mig själv)

Faktum är att kränkningar inte enbart är av ondo utan också triggar mig. Jag blir heligt förbannad och det föds en massa djävlar anamma i mig. ”Om inte annat så ska jag bli frisk för att visa idioten” tänker jag.

När jag har varit akut sjuk har jag däremot överklagat läkarens beslut om tvångsintagning. Det har gjort att jag kommit ut fortare även om länsrätten inte har släppt ut mig på en gång. Jag har fått hjälp av en advokat som jag är bekant med sedan min tjänstgöring vid tingsrätt.