Utan tvivel är man inte riktigt klok
Tage Danielsson
När jag var yngre hade jag nästan färdiga svar på allting. Jag var bombsäker på att jag hade rätt. Oftast hade jag läst något som jag tyckte var bra och det blev min sanning. På den tiden visste jag inte att färdiga svar inte var mycket att ha. Jag gjorde andras sanning till min sanning eftersom jag inte hade någon riktig vana av att tänka själv. I efter hand kan jag tycka att jag var ganska rigid där jag upprepade vad andra hade tänkt ut.
Under min djupa kris rördes hela min värld upp och jag miste orienteringen. Jag visste varken ut eller in längre och fick börja om från början. Allt som jag trott var rätt och riktigt fick idisslas, smältas och prövas. Jag hamnade i långa och djupa känslo- och tankeprocesser. Det tog många år innan jag var tillräckligt stabil för att åter ha egna åsikter, denna gång betydligt mer grundade i mig själv och mina erfarenheter. Det jag lärde mig på vägen var att man aldrig kan vara riktigt säker på någonting i denna värld. Det finns alltför många olika perspektiv. Jag lärde mig att det är värt att lyssna på många olika åsikter. Då öppnar man upp för personlig utveckling som är ett mål för många.
Jag har fått lära mig att leva med osäkerhet. Det har stundom varit svårt att inte ha kontroll och att stanna kvar i situationer där jag känt mig obekväm och osäker. Men vill man beträda nya marker så finns alltid ett mått av osäkerhet med i bilden. Fördelarna är att man öppnar upp för nya erfarenheter och att man lär sig mycket nytt och nyttigt. Plötsligt upptäckte jag att jag var nyfiken på vad som gömde sig bakom den där dörren. En dörr som jag aldrig skulle ha öppnat som ung eftersom jag redan i förväg visste att det inte vara något värt att ha.
Så jag tycker det är OK att vara osäker och att tvivla idag. För jag vill inte stelna en gång till. Och tankar får ta tid som fysikern Bodil Jönsson säger. Det är en intressant process att gå från tes till antites några vändor för att slutligen landa i syntes.
Jag tycker inte längre att tvärsäkra människor är så särskilt smarta. Förändring är ett av våra livsvillkor. Det är inget att komplimera sig för att man är densamma idag som för 10 år sedan.
Åh jag känner just nu hur hela jag vibrerar, som ”gåshud”, beundran för hur enkelt något så viktigt i mitt liv går att formulera med ord och inte minst lättnad. Lisa sätter ord på något som jag upplever som ljus och mörker, osäkerhet och säkerhet. Att vara ”tvärsäker” är som att stänga in sig i ett mörkt rum och fångas av sina egna demoner. Att känna sig osäker släpper i min värld in ljuset för att kunna lysa upp, visa olika sidor, nyanser och perspektiv – som prismorna i ljuskronan som jag just nu är på väg att befria från ett tunt skikt av ”smuts” ;-)! Varmt tack för att du delar Lisa! Anneli
Tack Lisa!
För att du sätter ord på även mina erfarenheter. Jag är så tacksam för att jag fått möjlighet att vara mindre tvärsäker även jag, och oerhört ödmjuk inför livet och vad det bär med sig!
Ja,gåshud är bara förnamnet!! Är och blir djupt imponerad av ditt sätt att skriva och tacksam för att du delar med dig , kraaaam
Så svårt att sätta ord på såna känslor eftersom det kräver en djup analys av: Vad är det jag känner? Vad får mig att känna så och varför? Nej man kan inte vara tvärsäker på någonting egentligen men man kan förhoppningsvis få känna en inre trygghet och tillåta sig att vara mera öppen i sitt sinne.