You don’t have to try so hard
You don’t have to bend until you breakTry av Colbie Caillat
I helgen som gått kraschade jag igen. Jag kände mig dödstrött och hade ont i kroppen. Blev fysiskt sjuk. Fick ta en paus och släppa allting.
Det är ett återkommande inslag i mitt liv. Jag kör med jämna mellanrum slut på mig själv. Men den här gången insåg jag att jag anstränger mig för mycket. Under min kris måste jag göra en övermänsklig ansträngning för att ta mig ur mitt mentala fängelse och det har blivit en livsstil för mig att anstränga mig. På radion spelar de just nu en låt med refrängen ”You don´t have to try so hard” och som vanligt talar musiken till mig.
Det är svårt att släppa på kontrollen. Det är också svårt att bryta vanemässigt beteende. Men jag förstår att det är en bra idé. Jag vill inte slå rekord varje dag utan slappna av och njuta av livet. Ofta är jag för trött för att fånga dagen.
Så jag släppte alla måsten i helgen och slappnade av mer än vad jag gjort på evigheter. Och upptäckte hur skönt det är att inte bry sig så mycket. Den här insikten tar jag med mig i fortsättningen.
Lämna en kommentar