Jag har funderat mycket på vad meningen med mitt lidande är för jag har aldrig trott att det är meningslöst.
Kristi lidande ledde fram till att vi alla kan få syndernas förlåtelse. Men vad är då meningen med mitt lidande?
Jag tror att jag ska hitta lösningar på svåra problem som jag möter i mitt liv. Svaren och lösningarna delar jag med mig av på min blogg. Min förhoppning är att andra ska bli hjälpta av min forskning.
Detta ger mig lindring i min plåga. Detta att jag tror att jag har en gudomlig uppgift: att rädda mig själv från det som är ont och hjälpa någon annan på vägen.
Men jag kommer inte att dröja mig kvar längre i lidandet än vad som är absolut nödvändigt. Jag har aldrig varit och kommer aldrig bli en martyr. Lidandet drabbade mig. Jag valde det inte. Och nu vandrar jag på min väg ut ur mörkret och in i ljuset.