De första tio åren efter psykosutbrottet kämpade jag med friskvård. Jag gjorde allt som jag tyckte var nyttigt och konstruktivt. Det krävde stor ansträngning.

De följande tio åren har jag kämpat hårt med rehabilitering till arbetslivet. Det har också varit tufft.

Nu, 20 år senare, vill jag släppa taget. Jag har gått på autopilot så länge med föresatsen att ta mig tillbaka till ett fullvärdigt liv och nu vill jag mest av allt ha lite kul. Jag vill tänka mindre och bli mera spontan. Det stora allvaret har varit knäckande.

Det är kalendervår och jag älskar våren. Denna vår ska jag släppa på det tunga ansvaret som jag har burit. Jag har avslutat min trygghetsanställning och avgår om några dagar från FI Karlshamns styrelse.

Jag ska njuta så mycket jag kan. Jag ska sätta mina egna behov och önskningar främst och lära mig säga nej till sådant jag inte vill göra. Det är mitt liv och det är jag som bestämmer!

Jag är redo att släppa resterna av min sjukdomsidentitet.