Jag känner tillit. Jag känner att Universum verkar till min fördel. Jag tror att jag har en spännande framtid att se fram emot.

Det har säkert att göra med att jag känner mig i balans. Jag har ett lugn och en riktning i mitt liv. Jag har också verktygen för att lösa problem som uppstår på vägen.

Det som är meningen att hända kommer att hända. Jag försöker att inte forcera framtiden för mycket utan att öppna mig för olika möjligheter. Att gå i egen kraft är inte så lockande. Sist ledde det mig rakt åt skogen. Jag hade en dröm som inte var förankrad i verkligheten. Nu ber jag om gudomlig assistans och vägledning. Det känns tryggare.

Det är en härlig känsla att känna tillit. Det handlar förstås om förmåga. Jag känner att jag faktiskt kan påverka mitt liv igen. Jag känner tillit till mig själv. Faktiskt känner jag att jag kan lita på mig själv efter lång tid av misstro.

Jag önskar att alla som har upplevt psykisk ohälsa får känna det jag känner. Att kraften återvänder och att man inte längre går och väntar på nästa katastrof. När tillvaron faller på plats, tilliten återvänder och lugnet blir ett vardagstillstånd.