Jag är inte ledsen för att det blev som det blev. Jag sörjer inte längre.
Jag är starkare än vad jag någonsin varit. Jag har lärt mig ofantligt mycket. Och jag vill vara den jag är idag. Sjukdomen ledde fram till att jag fick den självrespekt som jag saknat. Och det är väldigt behagligt att respektera och tycka om sig själv. Det är väldigt behagligt att definiera sig själv och att vara obrydd. Idag lyssnar jag mest till min egen röst.
Det var svårt att komma hit. Men det som är värdefullt är inte lätt fångat. Det har livet lärt mig. Att ta sig igenom svårigheter ger så många personliga belöningar. Belöningar som inte går att få på något annat sätt.
Det tog många många år innan jag vågade lita på mig själv men jag börjar komma dit nu. Jag tror att jag är rustad för framtiden. Att jag har verktygen som jag behöver.
Jag ser fram emot 2017. Jag ser fram emot nya utmaningar. Jag längtar efter att använda alla mina skills för att skapa det liv jag vill ha. Att skapa är det roligaste jag vet och man kan skapa på alla plan. Man kan skapa konst, idéer och teorier, ett harmoniskt hem, goda relationer, en god hälsa, bättre ekonomi etcetera. Att hitta lösningar på olika problem är att skapa.
Man kan fortsätta att lära sig nytt så länge man lever. Det är nog därför jag skattar livet så högt!