There is a crack in everything

that´s how the light gets in

Leonard Cohen

 

Livet före psykoserna var ett annat liv. Jag fungerade mycket med huvudet på den tiden och var dålig på att lyssna.

Psykoserna med vanföreställningar och även nyttig information ledde till ett nytt sätt att leva. När fördämningarna brast började jag lyssna. Förutom musik som är det mest uppenbara lyssnade jag på trender i samhället. Jag lärde mig också att lyssna inåt och förstå mina behov. Och jag lärde mig äntligen att lyssna på andra människor. Jag skulle kalla mig en lyssnande person idag. Jag har öppna tentakler.

Många lever ett liv späckat av aktiviteter. Dagarna rullar på i ett tempo som inte ger tid för att lyssna på vare sig det ena eller andra. Vi riskerar vår hälsa för att vi inte har tid att lyssna på våra kroppar eller själar. Många lider andliga brister för att det inte finns plats för andlighet i våra fulltecknade kalendrar. Arbetslivet kräver ofta så mycket av oss att vi orkar inte med en meningsfull fritid.

När jag gick sönder hittade också ljuset in. Idag kan jag inte ens föreställa mig hur det skulle vara att leva utan mina dyrköpta erfarenheter. Jag har lärt mig att värdesätta sådant som jag tidigare inte gav något värde. Att bli en lyssnande människa har berikat mitt liv. Jag vet att det finns så ofantligt mycket jag inte vet och det gör mig mera ödmjuk än vad jag tidigare var.