Jag var förbannad, upprörd, ledsen och full av självtvivel. Jag kände mig inte direkt älskvärd.

Men… I denna situationen valde jag att rikta kärleksfulla tankar mot mig själv. Mina känslor var allt annat än älskvärda men jag är ändå värd att älskas. Det är tillåtet att känna vad som helst och det är mänskligt att ha alla sortens känslor. Vi kan bara inte agera hur som helst på våra känslor.

Jag vägrar nedlåta mig till vissa handlingar. Att hålla sig inom lagen är självklart men jag håller också igen på mina åsikter. Jag vet att känslor är tillfälliga och övergående och jag har lärt mig att tiga. Men den inre monologen går förstås på högvarv. OCH DET ÄRT HELT OK!

Vi behöver lära oss att älska oss själva även i våra mindre smickrande stunder. Vårt värde blir inte mindre för att vi är arga eller sura. Vårt värde är detsamma hela tiden. Vare sig vi är glada eller deprimerade, effektiva eller psykotiska. Detta är viktigt att förstå! När vi fylls av negativa känslor behöver vi veta att vårt värde inte blir mindre.

Om vi älskar oss själva så gör vi det hela tiden. Även då vi misslyckas eller begår övertramp. Annars är det inte kärlek utan något annat. Jag tror att det är lätt att förväxla kärlek med andra känslor. Det är inte bara när vi är duktiga eller får något vi vill ha som vi är värda att älskas. VI ÄR VÄRDA ATT ÄLSKAS HELA TIDEN!