De sista resterna av paranoian har släppt. Det tog en fasligt massa år att komma ner på jorden efter psykoserna.
I psykoserna var jag centrum i universum. Precis allt kretsade kring min person. Alla nyheter på TV berodde på mig. Vad jag sa eller gjorde orsakade utgången i fotbollsmatcher, alla låtar på radion var skrivna till mig personligen, naturkatastrofer hade en koppling till mig etcetera etcetera. Det är nog väldigt svårt att förstå en psykotisk upplevelse om man inte har gjort den. Och efterverkningarna av psykoserna har dröjt sig kvar. Alltför länge.
Det har inte bara varit obehagligt. Jag har haft en hel del sällsamma upplevelser. Mitt känsloliv har rikligen aktiverats. Men det är inte verkligt och jag vill verkligen leva i verkligheten.
De psykotiska upplevelserna har förändrat mig i grunden. Jag är en person med en dragning till det magiska idag. Det var jag definitivt inte före psykosutbrottet 1996. Men mina intellektuella intressen har varit väldigt värdefulla för att återbörda mig till verkligheten.
Det är skönt nu när musik bara är musik och horoskop bara är horoskop. Jag har tröttnat på att gå och lyssna in budskap i allting. Jag har faktiskt varit väldig spänd i mitt ständiga iakttagande. Ja, jag har varit trött på det länge.