Jag fick en ny insikt idag. Jag förstod plötsligt varför jag är så god vän med min ilska.
Jag är inte rädd och arg samtidigt. När jag blir arg får jag inte bara ny kraft utan ångesten blåser bort. Eftersom jag kan hantera min vrede på ett vettigt sätt så fruktar jag inte heller konsekvenserna av att bli arg.
Kanske är detta något som kan vara behjälpligt för andra? Jag tänker då närmast på dig som lider av ångest.
Håller med att ilska kan vara väldigt befriande och frigörande. Jag säger ofta till mina klienter i behandling: ”bli gärna arg om du vill”. Även ilska (befogad sådan) kan vara en undertryckt känsla som gör skada inom oss. Känn din ilska och välkomna den, men skada inte dig själv eller andra 🙂